Slekten von Krogh i Norge og delvis i Danmark har så mye til felles at det ville være helt feil og bare ta for seg deler av slekten. Derfor vil denne siden i fremtiden ta for seg slekten i sin helhet og ikke bare Christopher von Krogh sine etterkommere slik det først var tenkt.
Navn | Anna Margareta Göransdotter Kalling | |
Slektskap | with Mathias Kristiansen Beyer | |
Fødsel | 19 Mar 1917 | Blasieholmstorg 11, Stockholm, Sweden |
Dåp | 25 Apr 1917 | Sankt Jakobs Kyrka, Västra Trädgårdsgatan 2A, Stockholm, Sweden |
Jakobs kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/SSA/6009/C I/2 (1916-1929) Anna Margareta Göransdotter Kalling ble født i Blasieholmstorg 11, Stockholm, Sweden den 19. Mars 1917 og ble døpt i Sankt Jakobs Kyrka, Västra Trädgårdsgatan 2A, Stockholm, Sweden den 25. April 1917. https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/00007762_00030 |
||
Kjønn | Kvinne | |
Død | 16 Aug 1971 | Agnevägen 6, Djursholm, Stockholms län, Sweden |
Gravferd fra | 26 Aug 1971 | Danderyd Kyrka, Angantyrvägen 41, Danderyd, Stockholms län, Sweden |
Yrke | Journalist | |
Yrke | Skolvärdinna | |
Bosteder | Bofast i Stockholm. Djursholm. | |
Begravelse | 26 Aug 1971 | Sollentuna Kyrkogård, Prästgårdsvägen 6, Sollentuna, Stockholm, Sweden |
Gravsteiner | Submit Headstone Photo | |
Person ID | P1444 | Slekten von Krogh | Etterkommere av Christopher von Krogh, Fredrik Stockfleth von Krogh-linjen, Magnus-linjen |
Links To | This person is also Anna Margareta Göransdotter Kalling in the tree "Slekten Beyer" at Absalon Larsen Beyer kom til Bergen 1750... | |
Sist endret | 27 Feb 2022 |
Familie | Birger Daniel Barth Magnus, f. 26 Des 1904, Jacobsens Alle 4, Hellerup, Denmark d. 11 Jan 1965, Agnevägen 1, Djursholm, Stockholms län, Sweden (Alder 60 år) | |||||
Ekteskap | 14 Aug 1937 | Sollentuna Kyrka, Kyrkvägen 2, Sollentuna, Stockholms län, Sweden [1] | ||||
Sollentuna kyrkoarkiv, Lysnings- och vigselböcker, SE/SSA/1563/E I/6 (1933-1943) Birger Daniel Barth Magnus og Anna Margareta Göransdotter Kalling ble viet i Sollentuna Kyrka, Kyrkvägen 2, Sollentuna, Sweden den 14. August 1937. https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/00001860_00056 |
||||||
Barn |
|
|||||
Famile ID | F519 | Gruppeskjema | Familiediagram | ||||
Sist endret | 27 Feb 2022 |
Hendelseskart | Klikk for å skjule | |
|
||
Tegnforklaring | : Adresse : Lokasjon : By : Fylke/Grevskap : Stat/Provins : Land : Ikke satt |
Coat of Arms | Coat of Arms Kalling Rang: Grevlig Ättenummer: 91 Adlad: 1771-10-15 Introducerad: 1775-12-20 Ursprung: Finland, Österbotten, Lochteå socken, Mattila (Martinmäki) Släkten härstammar från Österbotten i Finland. Den med visshet äldste kände stamfadern är länsmannen och hemmansägaren på Mattila (Martinmäki) i Lochteå socken, Matts Persson (Matti Pietarinpoika) Siuro (ca 1505–1574). Hans sonsons son var kaplanen i Kalajoki socken i Österbotten, Carolus Petri Kalling (1616–1672), vilken sannolikt antog släktnamn efter hemsocknen Kalajoki. Dennes son, assessorn i Svea hovrätt och i Reduktionskommissionen Pehr Kalling (1648–1705), adlades 1698 30/9 i Palatset i Stockholm av konung Karl XII med bibehållet namn Kalling. Han introducerades 1699 21/3 under nuvarande nr 1361. Hans två söner, översten och chefen för Närke-Värmlands regemente sedermera generallöjtnanten och riksrådet Pehr Kalling (1700–1795) och kommendörkaptenen vid Amiralitetet sedermera kommendören och landshövdingen på Gotland, Martin Kalling (1705–1765), upphöjdes i friherrlig värdighet 1751 21/11 på Stockholms slott av konung Adolf Fredrik. De introducerades i denna egenskap 1752 8/6 under nr 235 varvid den adliga ätten utgick på svärdssidan. Martin Kalling slöt själv sin ättegren 1765 2/7. Ovannämnde Pehr Kalling upphöjdes i grevlig värdighet 1771 15/10 på Stockholms slott av konung Gustav III och introducerades 1775 20/12 under nr 91 varvid den friherrliga ätten utgick. Första yngre grenen överflyttade 1868 till USA och fortlever där. Originalsköldebrevet liksom friherrebrevet och grevebrevet i original i privat ägo. ". . . En medelst ett til ändorne utbögdt silfver Andreæ kors fyrstyckad skiöld, mitt uppå med en hiertskiöld belagd, hvilket är stam vapnet, som är i tvänne lika delar klufvit och föreställer til höger trenne rader svarta hermeliner 2, 2 och 2 uti hvitt fält. Til vänster tvänne vågvis gående gyllende bielckar i blått fält. Uti det första fältet af grefve vapnet, som är blått, ses tvänne bielckar af guld, fölgde öfver och under af fyra kulor af samma metall, ett, två och ett. Uti det andra och tredje, hvilcka äro lika samt blå, hvaruti tvänne värjor af silfver korssvis stälde äro. Uti det fierde, som är af silfver, visar sig en röd, mitt uppå och vid sidorne nedfallen mur. Åfvanpå skiölden står trenne med grefliga kronor beprydde öpne tornere hielmar. På den medlersta, som är stam hielmen, står tvänne emot hvarandra utslagne blå vingar, hvardera belagde med en gyllende vågig bielcke. Uppå den högra hielmen står en uprest värja, fästet guld, klingan silfver, emellan tvänne å ömse sidor upreste hvita fanor. På den tredje hielmen til vänster upstiger till hälften ett åt höger sig vändande gyllende lejon, hållandes i högra ramen en värja och på den vänstra en carmosin röd och med hermeliner fordrad rådshatt. Skiölden hvilar på en piedestal och hålles af tvänne med hufvuden utvände gyllende lejon. Aldeles som detta vapn med sine rätta färgor här ofvan afmålat finnes. . . ." Sköldebrevsavskrifter, 12 A:006, RHA. https://www.riddarhuset.se/blog/att/kalling/ |
Notater |
|
Kilder |
|
We make every effort to document our research. If you have something you would like to add, please contact us.